...heter Sandra. Så nu vet ni det.
Finns egentligen inte så mycket mer att säga om det... (förutom att hon är underbar, bäst i världen på allt, har funnits och stöttat mig i alla tänkbara lägen, har varit med mig i alla tänkbara situationer, och då menar jag verkligen alla, att hon är sötast i universum och varken sist eller minst att hon lyckades gå ut med mvg i alla ämnen, hur man nu lyckas med det är för mig ett hittils olöst mysterium, men endå)

Jag tänkte ladda upp en bild men blogg.se tar inte mitt format så det blev inget med det, kanske är lika bra eftersom jag stod bredvid på bilden och hade svart ansiktsmålning.

Hade ingen lust att skriva ett seriöst inlägg idag, så det fick bli denna lilla hyllning istället. HIPP HIPP HURRA!
Eller något liknande. Som du kanske märker är jag lite smått trött, men jag vet inte riktigt varför eftersom jag har sovit som en gud i en veckas tid... Det kanske är något med det här att man inte ska sova för mycket för då blir man också trött. Nu märker jag att jag bara skriver utan att ha något egentligt mål, som jag annars alltid brukar ha i mina texter. Det är ganska skönt faktiskt, man behöver liksom knappt styra fingrarna på tangentbördet. Jag skulle inte vilja kolla igenom den här texten efter jag har publicerat den, för den är förmodligen helt flummig och obegriplig, men så blir det ibland. Nu tror jag att jag ska ta och träna lite styrka, sen ska jag ta en dusch och sen ska jag sätta på en bra film. Tror jag. Kanske tar en smoothie till. Förresten, om ni någonsin ska göra smoothie, så se till att ni har med yoghurt av något slag. Det blir nämligen aldeles för sött annars, märkte jag förut. Jag hade dessutom ingen is i då, så det blev liksom väldigt sött och väldigt ljummet. Jag som brukar vara kung på smoothies.
Okej, nu ska du/ni (hittils är det en person som läser min blogg, och det är troligen jag själv) slippa läsa om mina icke existerande tankar. Ha en god kväll.
Hejdå