Föreställ er detta.
Våran mattelärare står och går igenom promille på tavlan. Våran klass är ungefär lika angelägen att lära sig som vanligt. Den enda som verkligen engagerar sig riktigt i det som läraren säger är min käre vän Annica, som sitter bredvid mig och antecknar allt. Hon ser ut att vara tagen av stunden, faktiskt.
Men låt inte skenet bedra.
För efter ungefär fem minuter, så lutar hon sig mot mig, och viskar: "Du Carolina? Hon har ritat ett jävla konstigt procenttecken på tavlan, ska det se ut så? Eller har hon ritat fel?".


HAHAHHAHAHAHHAHAHAHHAHAHAHHA
ungefär så lät jag då.