Meningsfyllt, men meningsfullt?
Jag har ont i magen! Alltså ni anar inte hur ont i magen. SÅHÄR ont i magen. Jag lovar!
Snart börjar greys anatomy! Om fyra minuter. Jag ska faktiskt anstränga mig för att verkligen hänga med i den här säsongen!
Jag undrar lite varför jag började att skriva det här inlägget. Mer meningslöst inlägg har nog aldrig publicerats i min blogg.
Juste, jag har glömt att fråga Linnea hur det går med hennes fastande. måste komma ihåg.
Men puss på er söta
//Carolina
Hej
Mina problem
En spännande sak med mig är att jag fryser hela tiden. Det känns som att jag har skrivit om detta definitiva u-landsproblem förut, men jag känner att jag måste informera alla om detta. Jag behöver inte ens gå ut i den här antarktisliknande världen för att börja frysa, nej. Det räcker med att sitta på ett ställe där det är +20 grader för att jag ska börja huttra som en ökenråtta som malplacerats i nordpolen (för de huttrar väl?).
Vad beror detta på? Dålig blodcirkulation? Icke fungerande blodådror? Problem med att behålla den värmen jag samlar på mig?
Kommer jag att dö?
Ur inväg sinf ektion
Så då uppdaterar jag igen då! Det blir ju så ofta nu för tiden menar jag. Sitter hemma och väntar på att klockan ska bli åtta så att vi kan ringa till vårdcentralen och boka tid hos farbror doktorn, tror nämnligen att jag har urinvägsinfektion. Så det blir till att stanna hemma tills vi åker till doktorn, och sedan kanske jag hinner vara med på sista lektionen i skolan eller något. Gör inte mig så mycket, har tänjt mina små hjärnceller till det yttersta för att hitta någon okej anledning till att slippa idrotten nu på morgonen, men inte lyckats komma på något. Och så kommer det här! Helt okej. Fast jag hade förmodligen skyllt på grotesk mensvärk om det här inte hade uppenbarat sig.
Jaja, vad har ni för er då?
Jag funderar på vad jag ska fylla den här händelselösa förmiddagen med. Skulle ju kunna plugga... Eller... Naaee. Blir nog inte så. Men tanken är fin, det är ju tanken som räknas! Jag fastnar väl med min gitarr som vanligt, antar jag. Det brukar bli så.
Okej, nu känner jag att jag verkligen inte har någonting kvar att skriva. Ha en bra dag, och håll i alla fall en tumme för att jag inte har urinvägsinfektion. Det vore så jobbigt.
Om jag hade varit säker på vilka som läste den här bloggen så skulle jag skrivit min pappas reaktion på att jag trodde att jag hade urinvägsinfektion. Men nu är jag inte säker, såå...
ADIOS!
