Så var man hemkommen från skolan då. Trevligt trevligt. Nu så här efter en macka och lite te så känner jag att jag kanske till och med överlever ända till middagen.

Jag längtar till på lördag! En härlig kväll/natt med mina vänner, inte fel! Synd bara att en viss RÄKA och en viss BOLL inte kan komma, eftersom de är fast på olika håll i de nordligare delarna av Svea Rike. SUCKS.

På tal om lördag, det är ju då födelsedagsfirande. För mig och för Sofie. Sofie fyllde 17 i går och jag fyller på måndag. 17 hela år. Vad innebär egentligen det? Är inte 17 en ganska... värdelös ålder? Eller kommer det vara året då allting händer? Men det känns liksom... 15, ja då är man ju byxmyndig och straffmyndig och allt det där. 16, ja det är ju sweet 16, lever livet. Så ska det vara i alla fall. 18 är ju stora året! Då är man myndig, fri att göra precis vad man vill med världen! Men 17? Det är ju verkligen bara en irriterande siffra mellan 16 och 18. En, visserligen inte hopplös, väntan på livet. Får se om det jag tror stämmer överens med verkligheten nu då.

Aja, 17 blir man och detta ska firas, såklart. Lyckades ju då övertala min älskade mor att vi skulle få vara hemma i lägenheten. Eftersom hon troligen läser detta så får jag väl passa på att slänga in ett tack. Jag är väldigt glad att vi kan få vara där, det känns verkligen bättre.

Känns som att jag har mer att skriva, men inte just om det här ämnet, så det kanske kommer ett till inlägg senare om något annat. Annars så får ni ha en fin dag, mina kära medmänniskor!