...heter Sandra. Så nu vet ni det.
Finns egentligen inte så mycket mer att säga om det... (förutom att hon är underbar, bäst i världen på allt, har funnits och stöttat mig i alla tänkbara lägen, har varit med mig i alla tänkbara situationer, och då menar jag verkligen alla, att hon är sötast i universum och varken sist eller minst att hon lyckades gå ut med mvg i alla ämnen, hur man nu lyckas med det är för mig ett hittils olöst mysterium, men endå)

Jag tänkte ladda upp en bild men blogg.se tar inte mitt format så det blev inget med det, kanske är lika bra eftersom jag stod bredvid på bilden och hade svart ansiktsmålning.

Hade ingen lust att skriva ett seriöst inlägg idag, så det fick bli denna lilla hyllning istället. HIPP HIPP HURRA!
Eller något liknande. Som du kanske märker är jag lite smått trött, men jag vet inte riktigt varför eftersom jag har sovit som en gud i en veckas tid... Det kanske är något med det här att man inte ska sova för mycket för då blir man också trött. Nu märker jag att jag bara skriver utan att ha något egentligt mål, som jag annars alltid brukar ha i mina texter. Det är ganska skönt faktiskt, man behöver liksom knappt styra fingrarna på tangentbördet. Jag skulle inte vilja kolla igenom den här texten efter jag har publicerat den, för den är förmodligen helt flummig och obegriplig, men så blir det ibland. Nu tror jag att jag ska ta och träna lite styrka, sen ska jag ta en dusch och sen ska jag sätta på en bra film. Tror jag. Kanske tar en smoothie till. Förresten, om ni någonsin ska göra smoothie, så se till att ni har med yoghurt av något slag. Det blir nämligen aldeles för sött annars, märkte jag förut. Jag hade dessutom ingen is i då, så det blev liksom väldigt sött och väldigt ljummet. Jag som brukar vara kung på smoothies.
Okej, nu ska du/ni (hittils är det en person som läser min blogg, och det är troligen jag själv) slippa läsa om mina icke existerande tankar. Ha en god kväll.
Hejdå

Är det egentligen så viktigt med utseende som samhället verkar vilja få oss att tro? Är det så otroligt viktigt att alla tjejer har slimmade modellkroppar och att alla killar ligger och svettas minst fem dagar i veckan på gymmet för att skaffa sig feta muskler? Vad är egentligen meningen med det?
Vore det inte bättre om alla dömde varandra efter vad som finns innanför våra skal istället för tvärtom? Det tror i alla fall jag.
Många, nästan alla, påstår att de inte bryr sig om utsidan. "Det är insidan som räknas". Dessa ord är från de flesta en ren lögn. För, för de flesta, är det faktiskt utsidan som räknas. Från och med 6:e klass är det utsidan som räknas. De "fula" blir töntar och de "snygga" får status. Eller ska jag säga så här, de fula som inte hävdar sig blir statuslösa, medan de som råkar ha fått ett accepterat utseende och som hävdar sig, de får en hög status. Status i den fantastiska hiearkin i en klass.
Att bli uträknad för att man är fet, ful, finnig eller blyg är något av det värsta som kan hända en människa, för dessa egenskaper är ju faktiskt inget vi kan göra något åt. Det är ofta saker man får dras med en längre tid, vissa hela livet. Ska det vara så?
Nej, det ska det inte. Varenda människa har rätt till att få känna kärlek, lycka och samhörighet med andra människor, trots att de kanske ser lite annorlunda ut. Om dessutom alla kunde lära sig att tänka på det här sättet, så skulle det till slut inte finnsa något fult eller annorlunda. Då skulle vi uppnå ett jämlikt samhälle, där alla togs emot på samma sätt. Jämlikhet är något som är otroligt viktigt, om inte det existerar så kommer det alltid finnas tilltryckta individer. Alla människor måste få det inpräntat från födseln att alla är lika mycket värda, oavsett utseende, kön, hudfärg, hårfärg, ställning i samhället och åsikter. Det är en sanning som de flesta anser sig själva leva efter. Synd bara att det knappt är någon som lever efter denna sanning i det verkliga livet. Med vackra ord och dikter kommer man inte långt.